Fuck this..

Jag borde inte vara lycklig, men idag är jag det!

Har träffat honom och hans äldsta. Vi höll i varsin hand och gick runt i solen.. Vi räknade till tre och sen hoppade hans barn och vi drog barnet upp i luften. Ni vet?

 Vi satte oss i en lekpark och bara prata.. Vi myste sådär som vi alltid brukar.. Jag sitter ihop-kurad i hans famn med hans armar runt mig, eller så ligger jag med huvudet i hans knä... ÅHHH!!!! Kanske inte är så jävla konstigt att jag fick känslor?

Vi ska ses imorgon också. Bara han och jag.. Vi ska sola, mysa och bada hela dagen.. På kvällen ska vi käka ihop med våra respektive. . . Jag undrar vad han egentligen tänker om mig? Eller vad dum jag är, det vet jag redan.. Han tänker på samma sätt som jag gjorde förut. Vi är bästa vänner med en relation vi tycker är bra. Andra kanske tycker att den är konstigt, men det skiter jag i!


De stunder vi är tillsammans är dom bästa. Han ger mig en trygghet som ingen annan kan. Vi pratar om allt, vi hittar på saker som jag inte kan göra med någon annan.. Jag vill aldrig förlora den trygghet han ger mig. Jag kan gråta hos honom.. Jag hatar att verkligheten finns..

Jag skulle nog bli sjukt lycklig med honom.. Men jag vill inte förstöra det jag och min pojkvän har... Och jag vill absolut inte förlora min bästa vän - Nummer 2's sambo...

Men nummer 2 då? Nej, jag kan inte förlora honom.. skulle aldrig klara mig..

skjut mig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0